Don't be afraid, you're already dead

Sådär, nu har jag äntligen fått iväg alla papper. Nu är det bara att vänta och se om jag får en familj. Hoppas ju på det. Kan ju ta allt från några veckor till typ september? Om jag förstått det rätt. Personligen skulle jag vilja veta på en gång vart jag ska bo i ett helt år. Men får väl ta fram mitt tålamod!

I need you to know, tonight, I'll wait for you always

Läser just nu en bok som heter "johnny got his gun" i engelskan. För er som inte läst den handlar det om en kille som varit ute i kriget och förlorat både sina armar och ben. Han är stum, kan inte höra och kan heller inte se någonting. Boken baseras på hans tankar. Den är rätt hemsk, och när man läser den tänker man verkligen om. Hur tacksam man egentligen ska vara för att man har det så bra. Nu är det antagligen inte speciellt vanligt att hamna i hans situation. Men att ligga i en säng på sjukhuset dag ut och dag in, inte kunna kommunicera med någon utom dig själv, inte kunna röra dig. Bara ligga och fundera på livet. Alla minnen, allt du inte uppskattat och vad du aldrig mer kommer att få se. Blir så rörd när jag läser den. Det är så fruktansvärt tragiskt. Självklart vill han bara dö. Men hur ska han berätta det för någon? Och sjukhuset kan heller inte ta hans liv, det är mord, det är olagligt. Att tänka mig in i hans situation får mig verkligen att tänka på vad jag har och hur mycket jag ska uppskatta att jag har det. Man vet aldrig vad som händer och det gäller att ta vara på varenda sekund utav livet. För det är kort, och du vet aldrig hur kort.


Jag vägrar att inse, du sviker mig alltid

Idag skulle vi egentligen ha skicka in alla ansökningshandlingarna, eller ja imorgon då, men vi fick lite dispans och ska skicka in allt på Tirsdag. Oturligt nog är far i Italien och åker skidor, och självklart glömde vi att han skulle skriva på papper. Men skönt det för jag har mycket i skolan och hinner inte direkt fundera över alla miss universe-frågor.. har i och för sig väldigt mycket nästa vecka också i skolan. Men då vet jag vad jag gör denna helg! Underbart.

I've been this way with so many before, but this feels like the first time

För er som funderar på att åka som utbytesstudent och inte vet vilken orginisation ni ska åka med. Explorius erbjuder detta: 
  • Stöd en Afrikans elev under året

One-to-One Aiducation innebär att Explorius stöttar en afrikansk elev med skolavgifterna under ett läsår för varje utbyteselev som reser via Explorius. Beroende på land, Tanzania eller Gambia, betalar vi hela eller del av skolavgiften under ett helt läsår. Explorius har fokuserat på området kring Nzega i Tanzania och byn Kartong i Gambia. Explorius kommer även att stötta fortbildning av lärare i Tanzania under de kommande åren då det råder stor brist på utbildade lärare. Explorius har under förra året också bidragit till att bygga upp ett bibliotek i byn Kartong i Gambia, ett projekt som vi fortsätter att stödja även under detta år.

ÅK TILL AFRIKA

När Explorius studenter har upplevt sitt fantastiska och lärorika år som utbytesstudent kommer vi att ge varje familj möjligheten, inget tvång, att fortsätta stödja sin fadderelev under det nästkommande året. Explorius kommer också att anordna resor till Afrika där både Explorius elever och föräldrar är inbjudna. Då kommer vi också att besöka de skolor som Explorius stöttar samt få tillfälle till att träffa faddereleverna.


Jobba som volontär i Afrika

Om man vill och har lust så kan man som Explorius utbyteselev också åka ner till Afrika och jobba som volontär under en kortare eller längre tid. Explorius kommer att skicka ut mer information om dessa möjligheter vid utbyteselevens hemkomst.

  • Projekt för klimatkompensering

Explorius planterar 50 träd per utbytesstudent för att kompensera CO2-utsläpp som genereras av studenternas flygresor.


Ger ett stor plus till explorius för detta! Dom planterar träd för våra flygresor, så får man inte lika dåligt samvete över flygresan och alla utsläpp. Du får chansen att åka som volontär till Afrika, vilket är super det med. Det har jag alltid velat. Och självklart gör du så mycket för en människa som inte alls har samma möjligheter som dig själv, genom att betala deras skolavgift så att dom kan utbilda sig! Det här gillas mycket från min sida. Stort STORT plus!


I hope you don't mind that I put down in words, how wonderful life is, when you are in the world

Inatt, när jag stod på dansgolvet, slog det mig. Jag ska vara borta i ett år. Ett helt år. Från allt. Ganska läskig känsla, för just nu förstår jag det inte, att jag ska vara borta så länge och att jag verkligen ska åka, men just i det ögonblicket så fattade jag verkligen att jag ska åka till Usa. Går inte att förklara känslan. Vet inte om det kändes så jävla bra eller om jag blev rädd. Nu är det som bortblåst och det verkar lika avlägset igen och det känns som om jag ska stanna här hemma. Inte att jag ska bo i ett annat land i ett år.

Just because I'm hurting, doesn't mean that I'm hurt

Hej, tänkte bara säga att jag överlevde ALLA TRE sprutor, hejdå!



Big girls don't cry

Ska ta första sprutan mot hepatit B imorgon. Mamma kan inte följa med och hålla handen. Kanske tar med pojken min. Annars får jag hålla mig själv i handen. Får sitta och gråta (risken finns) i väntrummet innan. Helt själv. Big girls don't cry, yeah right.


When I miss you I can just look up, and know the stars are holdning you

Okej... Det här med ansökningshandlingarna. Det är ju hur krångligt som helst att fylla i allt med medication osv. Som om jag vet exakta datumet på när jag haft vattenkoppor.. Nåväl, min snälla mamma hjälper mig. Så förhoppningsvis behöver jag inte tänka själv eller ringa alla de samtal till vårdcentraler osv för att få svar på allt som ska fyllas i. Sköööönt.

Ja dom där amerikanarna ska då veta minsta lilla detalj..

Däremot.. något min mor inte kan göra åt mig. TA SPRUTOR. Men åh, jag har sådan fobi. När jag skulle ta livmoderhalscancer sprutorna (som mamma tvingade mig till att ta med anledningen "Tror du det gör mindre ont med cancer??") så satt jag innan varje spruta i väntrummet och grät som en 5-årig liten skitunge som tappat sin glass. Dom vuxna människorna runt omkring kollade lite konstigt på mig. Men jag hatar det. VILL INTE, VILL INTEEE! Förhoppningsvis har jag tagit redan för hepatit A och B (vilket bara dom två  är 5 st sprutor), så jag slipper dom. Men dels tänker dom ta något prov på mig på fredag då dom sticker in en jävla nål under huden och sprutar in nått för att se om jag reagerar. Sen något mer, minns inte vad. Lär ju dö innan jag kommer till Usa.

Men hoppas att jag överlever :) Vore ju synd om så vore att jag inte gjorde det. 


       


Two is better than one

Just det. Skulle hyra film igår. Då hittade jag denna. Var bara tvungen att se. Klart jag fattade att den sög, riktigt B-film, men bara för att.


I always fall for your type

Sitter i min säng med alla ansökningshandlingar! Längtade tills dom skulle komma, för ville att det skulle hända något angående Usa. Men nu vet jag inte. Haha. Väldigt många svåra frågor att klura på, sådant är jag tyvärr inte jätte bra på. Annars är det papper om "medical information/imminization history", brev till familjen (du och dina föräldrar skriver ett varsitt), papper som läraren ska fylla i, personuppgifter, ett papper att kryssa i vad man har för intressen osv, Regler, lite foton att skicka med och sådant smått och gott. Två hela papper med regler man inte får bryta, dom flesta är väl ganska uppenbara. Har inte läst egenom dom så noga, men mammsen sa att varken familj eller kompisar får komma och hälsa på under året. Det kan väl inte stämma? Attans jag som lovat att alla får komma till Usa.
I alla fall lär det ta ett tag att fylla i alla papper. Har till 21 mars på mig. Men ska försöka få iväg det så snabbt så möjligt. Ju snabbare jag får iväg ansökningshandlingara, desto snabbare får jag ju faktiskt min värdfamilj. Spännande, spännande.

Peace

Yeah I think you're really cute, but I think you should know, I just came to say hello

Pluggar lite spanska. Eller pluggade. Yo he estudiado. Lite. Men fann det roligare att drömma mig bort till Usa. Antar att jag kommit in i min period när det inte händer något. Lika bra för har skolan att tänka på! Men väntar på alla papper som ska fyllas i till organisationen i Usa, värdfamiljen och allt vad dom nu är till för. Vill att dom ska komma för då är jag lite närmre min placering i alla fall, lite närmre avresa och lite närmre The big apple.

Eftersom att jorden kommer att gå under 2012 kommer jag heller inte ta studenten. Så varför slösa tid på att plugga? Ska nog chilla istället! Adjos amigos!


Denna bild hade jag som fototapet förut. Tröttnade dock, men nu saknar jag att ligga och kolla på New York om kvällarna. Attans. Bättre är det att jag kommer stå på samma ställe på riktigt om ett halvår, inte brevid en vägg.

RSS 2.0