Anywhere you are, I am near

Helt sjukt hur duktig man kan vara! Idag har jag pluggat sen jag vaknade, kanske inte så effektivt men pluggat har jag i alla fall gjort. Fett braaaaa. Memorerar just nu en spanska uppsats i huvudet som jag ska skriva på måndag.. Går lite trögt men snart så sitter hela uppsatsen ska ni se. Spanskaläraren har lovat att jag får godkänt i kursen om jag får g på uppsatsen, så nu jävlar. (Hehe bättre att skriva den hemma och försöka komma ihåg istället för att skriva på den plats). För godkänt ska jag ju ha såklart!:)
Det känns som om min så kallade "utbytes mania" har släppt. Till min förvåning är USA inte det enda jag tänker på. Jag får lite skuldkänslor, vet inte varför dock... Men tror inte riktigt att jag vågar tänka på att jag måste säga hejdå till alla. Vågar inte tänka på sista gången jag kramar mamma och pappa, sista gången jag sover i min säng, sista gången jag kysser världens bästa kille, börjar typ gråta när jag tänker på det.. Okej nu överdriver jag, det är inte sista gången, men känns lite så. Som att jag aldrig kommer att komma tillbaka hem igen.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0